Intervju med Prof. Christoph Bamberger om förebyggande hälsovård

Vår intervjupartner idag är professor Christoph Bamberger från Conradia Medical Prevention, en av de ledande tillhandahållarna av förebyggande hälsokontroller i Tyskland. I intervjun förklarar professor Bamberger för oss sin syn på förebyggande hälsovård och ger tips för ett hållbart hälsosamt liv.

Kära professor Bamberger, tack så mycket för att du tog dig tid för den här intervjun i dag. Du är inte bara grundare och chef för Medical Prevention i Hamburg, utan också en nationellt erkänd internist och endokrinolog. Skulle du vilja presentera dig själv med dina egna ord för de läsare som ännu inte känner dig?

I Covid-19 tider tänker vi dagligen på vår egen eller våra nära och kära personers hälsa. Trots detta rapporterar många läkare också om en minskning av antalet patienter, särskilt när det gäller förebyggande hälsovård. Vad är ditt intryck av tyskarnas nuvarande “hälsobeteende”?

Jag kan bekräfta detta intryck initialt. Under den första Corona-fasen var det många som inledningsvis sköt upp icke nödvändiga undersökningar. Lyckligtvis har detta nu dock avtagit. Man upptäckte att Covid-19 nog är något vi måste leva med under en längre tid. Vi kan alltså inte anpassa eller inrikta hela vårt liv till det. Det finns fortfarande andra problem som eventuellt och i enskilda fall är ännu värre än Covid-19. Tidig upptäckt är mycket viktigt i detta sammanhang.

Trots att denna tidiga upptäckt av allvarliga sjukdomar är så enormt viktig är det många människor som helt ignorerar ämnet förebyggande hälsovård för sig själva. Detta börjar med vaccinationer och sträcker sig till andra åtgärder för tidig upptäckt. Vad tror du är orsaken till detta?

Jag tror att många människor fortfarande är rädda för att något faktiskt ska upptäckas. Men det är naturligtvis en irrationell tankegång. Jag brukar jämföra det med en situation där man går ombord på ett semester-flygplan på flygplatsen, men sedan säger man att det inte ska undersökas, eftersom man annars skulle kunna hitta något. Det är nonsens. Självklart ska planet inspekteras noggrant och repareras om det finns något fel. Lyckligtvis har dock den förebyggande medvetenheten förändrats avsevärt bland människor under de senaste 15 åren som vi har arbetat här. Fler och fler patienter intar en mer rationell hållning. När vi faktiskt hittar något är de bland våra mest lojala patienter. När allt kommer omkring kunde vi oftast rädda dem i tid.

Universitetet i Bielefeld har nyligen presenterat ett projekt eller index, “preventionsindex”, som ska visa var Tyskland står när det gäller förebyggande hälsovård. Det är också tänkt att motivera politiker att engagera sig mer på det förebyggande området. Tycker du också att det borde göras mer för förebyggande hälsovård på politisk nivå i Tyskland?

Jag tror att det görs mer i Tyskland än vad de flesta tror. De preventionsprogram som vi har infört genom lag är redan ganska omfattande, även i jämförelse med andra länder. Programmen börjar mycket tidigt för kvinnor med regelbundna gynekologiska undersökningar. Sedan följer tandundersökningar för båda könen och från mitten av 30-årsåldern laboratorietester. Senare tillkommer prostataförundersökningar, mammografi och koloskopi som mycket viktiga förebyggande undersökningar. Alla dessa erbjudanden ska patienterna utnyttja innan någon säger att det inte finns tillräckligt många. Det skulle glädja mig mycket om inte bara 50 procent utan snarare 90 procent av alla människor utnyttjade dessa förebyggande åtgärder. Jag anser dock att staten endast bör ingripa upp till en viss gräns. I likhet med den nuvarande Corona-vaccinationen anser jag att det bara bör finnas en rätt till förebyggande åtgärder, men ingen skyldighet att göra det. Annars känner sig människor – med rätta – begränsade i deras frihet. Jag tror att det vore bättre att skapa fler incitament via försäkringsbolagen, t.ex. via ett bonusprogram eller bidragsänkningar om någon aktivt tar hand om sin egen förebyggande hälsovård. I detta avseende är vi dock tyvärr fortfarande i början.

Men de människor som faktiskt regelbundet utnyttjar de förebyggande hälsokontroller som lagen erbjuder får sällan en känsla av trygghet av dem, eller är inte helt säkra på att de “verkligen inte är sjuka”. För detta verkar den lagstadgade screeningen vara för liten och kanske inte tillräckligt grundlig. Vad anser du om detta?

Ja, det är sant att undersökningarna verkligen är bristfälliga. Jag har bara försvarat att människor bör dra nytta av det som för närvarande finns tillgängligt. Men naturligtvis är de ur min synvinkel och utifrån vad vi upplever här långt ifrån tillräckliga. Mycket är överskådat. Särskilt vid laboratorietester saknas många viktiga parametrar. Till exempel undersöks inte sköldkörteln, trots att 10 procent av alla människor utvecklar en sköldkörtelsjukdom under sin livstid. Jag anser också att PSA-värdet, prostatatumörmarkören, är ett mycket viktigt värde som fortfarande inte beaktas. På samma sätt är ultraljudsundersökningar mycket användbara, till exempel för att mycket tidigt upptäcka förändringar i halsartärerna. Så ja, programmen kan och bör verkligen utökas.

Hur skiljer sig då hälsokontrollen på Conradia Medical Prevention från den obligatoriska hälsokontrollen från 35 års ålder?

Det finns faktiskt olika aspekter där vårt program skiljer sig från de lagligt ersatta preventionstjänsterna. En är naturligtvis tidseffektiviteten. Hos oss får du en helhetsundersökning på en dag. Det innebär att du inte behöver boka olika läkarbesök utan kan göra allt på en gång. Den andra mycket viktiga aspekten är omfattningen. Vi erbjuder undersökningar som inte ingår i den obligatoriska förebyggande läkarundersökningen, men som är mycket viktiga för att tidigt upptäcka vissa sjukdomar. Det börjar med ett ultraljudsprogram för att undersöka sköldkörteln. Särskilt hos kvinnor är detta organ mycket ofta påverkat, sköldkörtelsjukdomar som Hashimoto eller sköldkörtelknutor hittar vi hos 50 % av våra patienter. Därefter de tidigare nämnda halsartärerna. Vi tittar på hur hjärtat pumpar och undersöker bukorganen inklusive lever, njurar och prostata. Vi gör också ett belastnings-EKG för att få en uppfattning om den fysiska konditionen och för att få indikationer på eventuella cirkulationsproblem. Vi gör också en lungfunktionsundersökning, en dermatologisk undersökning och en oftalmologisk undersökning för att upptäcka tidiga förändringar för åldersrelaterade ögonsjukdomar som kan leda till blindhet. Till dessa hör grå starr och glaukom, men framför allt makuladegeneration, för vilken det är nödvändigt att undersöka näthinnan. Detta är en undersökning som inte utförs av optiker. Och som ett ännu mer speciellt verktyg har vi magnetresonanstomografi för hela kroppen, ett strålningsfritt förfarande där vi på 45 minuter kan avbilda hela kroppen från topp till tå och utesluta tumörer samt kärlförändringar eller liknande. Detta är särskilt viktigt eftersom även de sonografiska preventionsundersökningar som utförs av allmänläkaren inte täcker alla organsystem, särskilt inte huvudet. Men vi vill också se hur hjärnan är, dvs. om det till exempel finns för tidiga hjärnskrumpningar som tyder på en risk för demens. Organen i bröstkorgen undersöks vanligen inte heller så bra. Vi kan också inkludera en bröst-MRT, en bröstcancerscreening utan röntgenstrålar som är mycket skonsammare än konventionell mammografi. Detsamma finns även för prostatan, för att helt kunna utesluta prostatacancer med hjälp av MRT. Framför allt MRT är så dyrt att det säkerligen inte kommer att täckas av staten eller respektive försäkringsbolag i framtiden. Här krävs eget ansvar. Enligt min mening bör alla fråga sig själva hur mycket de är villiga att betala för sin sjukvård och om de kan spara på andra aspekter av sin livsstil för att finansiera den. I slutändan kan man antingen vara säker på att man faktiskt är helt frisk – och inte bara på grundval av en “pseudokontroll” – eller så kan man vara glad över att en sjukdom eller en riskfaktor upptäcktes i tid.

Ja, förebyggande hälsovård kan egentligen inte prioriteras tillräckligt högt. Märker du en utveckling av de identifierade sjukdomarna? Är det till exempel fler personer som diagnostiseras med högt blodtryck, fetma eller cancer?

Cancersjukdomar är nog ganska vanliga. Vi upptäcker en tumör som kräver utredning hos ungefär var 100:e patient. Den kan dock också vara godartad och frekvensen har inte förändrats under de senaste åren. Den genomsnittliga kroppsvikten ökar med åren, det är helt klart. När det gäller de andra sjukdomarna har vi en något snedvriden bild här på Preventionscentret. Många av våra patienter har varit oss trogna sedan början av vår praktik och dessa blir naturligtvis äldre, vilket automatiskt leder till fler sjukdomar. Dessutom kommer många patienter också till oss först när de redan har oklara besvär som de vill låta undersöka.

Slutligen tvärtom: Vad krävs för ett långsiktigt hälsosamt liv? Vilka är pelarna för en långvarig hälsa?

Här i Hamburg har vi utvecklat ett system med fyra pelare som börjar med förebyggande kontroller. Detta ger oss den kunskap och den grund på vilken vi kan personalisera livsstilsanpassningar på den andra nivån. Naturligtvis känner vi alla till de allmänna reglerna “rök inte, motionera mycket, ät hälsosamt och håll vikten nere”, men varje kropp är inte lika känslig på respektive område. För en person är till exempel två glas vin redan för mycket, medan en annan person kan dricka nästan en flaska om dagen. Även om det sistnämnda inte rekommenderas av läkare verkar det inte ha några direkta hälsokonsekvenser för just den här personen. På detta sätt kan varje individs “akilleshäl” identifieras genom screening.

Det andra steget är sedan livsstilsåtgärder, för vilka vi vill lägga grunden redan på dagen här. Många ser dagen här som en startpunkt eller motivator för att börja en hälsosammare livsstil, till exempel att sluta röka eller motionera mer. Det är dock viktigt att välja en livsstil som också är trevlig. Målet är att skapa livsstilsvanor som blir automatiska, ungefär som att borsta tänderna, som du inte behöver klandra dig själv för. Detta är det bästa sättet att upprätthålla en livsstilsförändring på lång sikt.

Det tredje steget är att ta vissa förebyggande mediciner eller ibland hormoner. Ett känt exempel på detta är statiner, kolesterolsänkande läkemedel för personer med alltför höga kolesterolnivåer, vanligtvis som ärftligt tillstånd. Dessa kan vanligtvis inte regleras genom kost. Det fjärde steget är vad man skulle kunna kalla psykologiskt-mentalt välbefinnande. Detta har en enorm betydelse för en förväntad hälsosam livslängd. Det påverkas av hur socialt integrerad man är, om man ser en mening med livet och om man har människor som betyder något för en. Att ha en uppgift är också enormt viktigt, särskilt när man är gammal och slutar jobba. När det gäller yrkeslivet måste man tänka på stressnivåerna. Psykologiskt-mentala faktorer får inte underskattas. Det sägs nu att en tredjedel av den förväntade livslängden som kan ändras beror på denna komponent.

Professor Bamberger, tack så mycket för intervjun och de många intressanta insikterna!